Bella - Min kamp med Livet

Har inte skrivit på länge nu... Det har varit rätt mycket kaos den senaste tiden..

Mitt vårdlag ställer för höga krav på mig för att jag ska få göra små saker som att gå till frisören. Jag kämpade som fan och var motiverad. Jag var skadefri och bältesfri i två veckor och hospiterade så mycket jag orkade varje dag, men det dög inte för dom för att jag skulle få gå en dag på stan. Dom hade mer krav på mig som jag var tvungen att göra, som jag tycker var helt orimliga. Så då gav jag upp och bestämde mig för att skita i den jävla frisören och att gå på stan å köpa julklappar. Jag hade kämpat helt i onödan... Jag fick inte ens beröm för att jag var skadefri så länge! Då blev jag så arg och ledsen och besviken att jag skadade mig.

 

Jag slutade i DBT för jag tycker inte att jag blir hjälpt av den..
Jag har bett om en psykolog sen jag kom hit men alla har nekat mig det. Jag bad om det nu igen, men fortfarande ett nej! Blev jätte arg! Fattar dom inte att jag behöver det?

 

Sen några dagar senare pratade jag med läkaren. Han ville inte hjälpa mig att byta ut mina mediciner som inte funkar mot nått som kanske kan funka lite bättre för han tror inte nått funkar på mig, och det jag vet funkar vill han inte sätta in för han tycker det är för starka mediciner och jag har varit tablett missbrukare innan. Jag bad snällt om att få någonting vid behov men det ville han inte ge mig, men han sa kanske.. men troligtvis inte.

Då blev jag så jävla arg för att ingen vill hjälpa mig. Så Jag slog sönder en stol på mitt rum och hotade att kasta den på den som kom in. Så då kom dom men stora sköldar. Men jag lugnade ner mig så jag slapp bli bältad.

Men jag var fortfarande  jävligt arg, så efter nån timme kokade det över i mig och jag viste inte vad jag skulle göra av min ilska. Jag kände mig så jävla trött på detta stället där man inte får någon hjälp och ingen belöning för det man gör bra. Adrenalinet pumpade i mina ådror och av ren impuls tog jag en stol och slog sönder TVn i dagrummet i tusen bitar. Jag var så arg så jag kunde inte hejda mig.

 

Tills mitt vårdlag och läkaren börjar sammarbeta med mig kommer jag sätta mig på tvären och skita i allt. För jag orkar inte kämpa när jag inte får nånting för det!