Tvivel
Kategori: Rättspsyk, Växjö
Jag går och lägger mig med ångest på kvällen. För att dagen varit meningslös och jobbig. Vaknar på morgonen för att leva ännu en dag full av oro och hopplöshet. Jag kämpar. Men till vilken nytta.
Presentation
Hej! Jag heter Bella och är 19 år. Jag är född och uppväxt i Varberg. Jag har bott på ett behandlingshem utanför Kristianstad i ett år och bor nu i en utsluss lägenhet. Jag kämpar med att bli fri från mitt självskadebeteende och för att kunna leva ett normalt liv och lära mig att leva med mina diagnoser. På Bloggen skriver jag om mina tankar kring livet, min vardag, mina motgångar och mina framsteg.
Anonym säger:
Bloggadress: http://www.glittrandelyckopiller.blogspot.se
Jag mådde fruktansvärt dåligt under 10 års tid. Allt kändes totalt hopplöst. Men för ca 2 år sedan var jag med om en rad hemska tvångsomhändertagmningar av ambulans sjukvårdare och polis som höll fast mig i ambulans påväg till sjukhus! Mitt sista besök på psykakuten sa läkaren att rättspsyk kanske var en lösning! Då sa jag att det skulle aldrig jag acceptera. Läkaren sa då att de hade inget att erbjuda mig! De släppte ut mig utan att lägga in mig! Sedan dess har jag inte varit inlagd, inte skadat mig, inte tagit överdos, bestämt mig för att klara mig utan terapeut när min slutade innan jul, ska börja skolan snart också! Grejen är den att det går att bli bättre! Det går att få ett bra och värdigt liv. Du är på botten nu! Du måste bestämma dig för om du ska leva inlåst eller fri! När du bestämt dig, vilket du måste bestämma dig för ganska omgående. Istället för att leta efter saker att skada sig med, bli utagerande både mot sig själv och andra så måste du ta kommandot över dig själv. Skriv en lista med fördelar och nackdelar med att skada dig! Skriv en lista med saker som du är bra på, gillar hos dig själv, skriv även
Saker du är mindre bra på, inte gillar! Sen arbetar du med listorna! Du måste sysselsätta dig! Gillar du matte?
ZM säger:
ETT är då säkert, Bella: du skriver fantastiskt bra! Dina ord berör mig på djupet...och jag tänker ofta på dig även om jag bara lärt känna dig lite grann genom din blogg. Jag är snart pensionär (tjej!), har haft många kurser där jag lärt ut "konsten att skriva". Så jag har mycket att jämföra med - och du är otroligt duktig på att uttrycka dig skriftligt. Hoppas du kan använda det som ett verktyg, ett redskap i ditt fortsatta liv - och samtidigt hjälpa så många andra att förstå vad du gått/går igenom! Jag bor i Växjö och jag har jobbat i Kristianstad...och jag har inte en aning om hur det kom sig att jag hittade din blogg. Men jag är himla glad att jag gjorde det... att kunna formulera sig så som du gör - så det KÄNNS inuti läsaren - är något som många vill lära sig. DU har fått den gåvan av "någon" och jag hoppas, vid Gud, att du inte slutar "skriva av dig och dela med dig". Har personalen där du är någon aning om hur begåvad du är???? Natti-natti-kram från mig till dig!